I denna artikel diskuterar PVC, mikroplaster, förbränning och kassering av en transfer.
Tänk efter innan du väljer transfertillverkare.
På dagens marknad finns flertalet transfertillverkare att välja mellan. Det som är en viktig fråga att ställa sig innan man väljer kan tänkas vara; hur hög kvalitet håller transfern, vad är kostnaden för mig som kund och vad har tillverkaren för relation till miljöpåverkan?
För att en transfer ska kunna klassas som miljövänlig skall den vara vattenbaserad. Alla våra transfers är vattenbaserade, helt fria från lösningsmedel och PVC vilket gör att den är godkänd enligt branschens strängaste miljökrav.
Se det hela som ett kretslopp; en transfer tillverkas, den fästs på ett plagg, plagget används och tvättas, till slut kasseras plagget.
Där kan man försöka ha i åtanke vilken påverkan produkten man köper har på miljön i samtliga led.
En värmetransfer tillverkas av de flesta tillverkare till stor del av plast. Det är tillverkarna själva som under vissa riktlinjer bestämmer vilken form av plast man ska använda som grundkomponent för produkten. PVC (Polyvinylklorid) är ett av de billigare alternativen vilket gör att det blir attraktivt för större industriella företag att välja denna då det ger en högre ekonomisk vinst, men är ett sämre miljöanpassat alternativ. Polyvinylklorid (PVC) är en av de vanligaste plastsorterna som tillsammans med polyeten, polypropen och polystyren kallas volymplaster. PVC är en polymer som är uppbyggd av flera sammanbundna vinylkloridmolekyler. Det är en termoplast som tillverkas genom att man fogar klor till eten. Polyvinylklorid (2019, 11 augusti) I Wikipedia. Hämtad 2019-09-05, från URL
Mikroplaster som frigörs under tvätt
När man tvättar plagget som transfern sitter på, kan mikroplaster frigöras. Enligt våra egna resultat så frigör PVC större delar mikroplaster än många andra alternativ på marknaden. Mikroplast anses av de flesta vara ett allvarligt problem, då det finns samlad forskning som till exempel visat att blåmusslor som plockats mellan Orust och Halmstad hade mikroplast i sig. En undersökning av IVL och Svenskt Vatten har även visat att upp emot 70 miljoner partiklar av mikroplast släpps ut i havet per timme från ett enda stort svenskt reningsverk (Mikroplast, 2018). Dessa pyttesmå plastbitar kan finnas kvar i havet i hundratals år innan det löses upp. I kombination med de mängder som sprids ut i havet varje dag innebär det ett stort hot mot exempelvis Östersjön och lokala insjöar. Mikroplast i havsmiljön kan till exempel vara fragment av större skräpbitar eller utgöras av mikroplastpellets som i plastindustrin används som råvara.
Vad händer vid slutlig kassering av plagget och därmed transfern?
I de flesta fall bränns produkten helt. För att kunna kalla den miljövänlig ska produkten inte innehålla komponenter som under upphettning frigör farliga ämnen. Hur ofta klipper man ut transfern på ett plagg och sorterar som plast innan man gör sig av med det? Svaret på det är aldrig. PVC binds genom klor, (läs ovan) vilket är mycket skadligt vid förbränning för både människa och miljö.
PVC-plast är både en miljö- och hälsorisk. Eftersom produktion av transfer kräver höga temperatur både i tillverkning och applicering på tyg har vi tagit ett skarpt avstånd mot PVC. Vid upphettning kan klor frigöras från PVC vilket är cancerogent. På Perma Press slutade vi använda PVC i våra produkter på 1990-talet. Detta för att säkerställa att både våra anställda och våra kunder aldrig ska behöva oroa sig för sin hälsa då de använder sig av våra produkter.
Ftalater är mjukgörare i vissa PVC-plaster. Några av de mest farliga ftalaterna är idag förbjudna i leksaker, men återfinns ändå hos en mängd andra transfertillverkare. Ftalater kan verka hormonstörande. Det är inte lätt att svara på varför det fortfarande finns PVC och ftalater på transfermarknaden men substitutionsprincipen fungerar inte alltid av sig självt. Förbud och skarpare restriktioner behövs för att fasa ut de sämsta alternativen. Perma Press är stolta över att ha agerat aktivt för både miljö och hälsa sedan 1996. För oss är detta ingen fluga eller trend, utan har varit vår viktigaste vision ända från start.
Referenslista
Wikipedia (Mikroplast): Mikroplast. (2018-07-28). I Wikipedia. Hämtad 2019-09-05 från https://sv.wikipedia.org/wiki/Mikroplast
Wikipedia (Polyvinylklorid): Polyvinylklorid. (2019-08-11). I Wikipedia. Hämtad 2019-09-05, från https://sv.wikipedia.org/wiki/Polyvinylklorid
Karlsson, M & Dahl, U Naturskyddsföreningen (Danskt förbud mot ftalater bör visa vägen) (2012-10-05) Hämtad 2019-09-05 från https://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/danskt-forbud-mot-ftalater-bor-visa-vagen